Gott nytt år!

 
Snart har ännu ett år gott. Detta år har jag varit helt sjukskriven hela året. Man kunde tro att det skulle göra mig deppig.. och tja, i viss mån kan man väl säga att jag ibland tyckt det varit hopplöst och varit deppig. Åas har det behövts återhämtning och vila.
Jag har lärt mig så himla mkt genom att faktiskt ge mig TID att ta hand om mig själv! Vad vill jag? Vad orkar jag? Vad KAN jag? Vem är JAG? Att återgå till mina rötter och den innersta stammen. Det som är jag. Det som är i mina celler. Det som flyter där i mitt blod. Inte nåt som nån annan sagt till mig, skapat mig till och format mig till. Utan... det.som.är.jag. Punkt!
 
Jag ser med nyfikna ögon fram emot 2015. Nytt år - nya möjligheter. Dubbla chippar och starkare än nånsin.
 
Gott nytt år!

Längesen...

 
Nu var det otroligt längesen som jag bloggade. Jag vet inte varför det inte blivit av, men det stannade bara upp på nåt vis. En anledning kan ju vara att jag slarvade bort lösenordet ett tag. *S* Nu hittade jag det igen iaf.
 
Det är lite synd. Jag har alltid älskat att uttrycka mig i tal och skrift, men vi får se om jag kan flytta den här bloggen senare eller koppla den till en mera snyggare sida. 
 
Nu är jag iaf här och vi får se hur frekvent det skrivs. Jag har gått med i diverse fb-grupper på nätet och fått massa cippos-vänner. Det rullar på och så är jag ju också dubbelchippad idag. Livet är bra annorlunda än sist jag skrev. Mer om det framöver - kanske.
Nu ska jag gå och ta mig en kopp kaffe och bara vara. 
 
 

Lite uppdatering på bloggen..


Nu var det ett tag sedan sist jag bloggade igen...

Livet med CI rullar på... många har sagt till mig att jag pratar bättre nu. Det glädjer mig. Det är dock inget jag tänker på själv, utan det kommer nog lite automatiskt på nåt sätt.

Den 16e december ska jag till habiliteringen igen. Jag bad om att få byta audionom faktiskt. Kanske elakt, men jag trivdes inte alls med den förstnämnda. Så nu fick jag samma audionom som på CI-teamet. Det känns skönt, för henne gillar jag! Hon är lugn och pedagogisk och känner till mig "mätningsmässigt" också...

Ska även få träffa någon pedagog av nåt slag. Vet inte riktigt varför, men eventuellt inför nån grupphabilitering eller hur det var. Mkt som snurrar... det är en hel apparat det där... många man träffar. Lite därför också jag bad om byte av audionom också, så man får samma. Tycker det är lite jobbigt med alla nya personer hit och dit.

Annars fortsätter jag söka jobb. Jag har äntligen fått AF att bevilja lite validering för att försöka få undersköterska-kompetensen. Dessvärre kom inte tsp-tolk med första gångerna, så det blev hörträning på HÖG nivå! Det funkade med hjälp av envishet och bra bemötande från lärare + övriga deltagare. Jag fick ta av cippen lite på rasterna och förklara läget... ljudtrött var jag när jag kom hem! Blev att "sova pendel" samt lägga sig en stund då man väl var hemma...

Lite byråkrati mellan AF och FK med papper pga det där, men det reder sig säkert i slutänden...

Det är väl lite vad som hänt sedan sist... jo just det ja... det har börjat klia ibland under själv cippen... vet inte om det är att det är känsligt för kyla.. för inbillar mig det kliar mer nu än innan. Men kanske är att det läker till också... tar ju tid sånt där.. men redan gått ett halvår sedan operationen nu. Gått fort! =)

En annan sak jag testat är kiropraktor. Fick ett gratiserbjudande och tänkte testa... oj, oj, oj vad STEL man var i axlar och rygg... främst axlar och nacke... tror jag inte riktigt litar på vad jag hör ännu. Att jag spänt mig för att höra... det knakade till ordentligt då han tryckte och höll på. Han provade även akupunkttur på mig. Det var en konstig känsla, men gick bra.

Jag funderar ibland på hur det gått med de Ci-användare jag träffat på i väntrum etc... jag försöker få igång kommenterar här men ej lyckas. Om ni läser här kan ni väl maila istället. Adressen är samma som bloggadressen, men hotmail.se efter istället. Ja det ska vara se, inte com.

Jag tänker lite specifikt på den mamman jag träffade vars flicka hade ci och vi pratade om skolval.. och sedan killen som skulle koppla in sitt CI... tyvärr kom lappen med killens mailadress bort... lite nyfiken hur det gått för er?




Försäkringskassan och habiliteringen...


Sedan sist jag skrev har jag varit på hab - habiliteringen alltså.
Japps.. nu snurrar det på... hela apparaten...
Jag har dels kontakt med själva CI-teamet som det kallas, i Huddinge,
dels ska man habiliteras och det gör jag som bor i Sthlmstrakten inne i stan,
Sthlm - Rosenlunds sjukhus.

Jag har varit där en gång nu. Det gick bra, men den audionomen var lite rolig.
Jag trivs bättre med den audionomen jag har på CI-teamet, så ska se om det inte går att fixa,
så att jag bara får träffa henne jag har på CI-teamet. Hon är tydligen inne på Rosenlund ibland.

På Rosenlund fick jag göra ytterligare en hörselmätning. På båda öronen.
Jag blev lite förvånad - varför mäta mitt CI-öra? Där alla hörselrester "tagits"?
Det var vad jag trodde...
Och ja, så är fallet också. Fast vissa toner "slank igenom" ändå. Inte alls många på vänster (Ci-örat) dock. Höger öra var som jag räknat med ungefär... inte så bra hörsel alls... lite rester bara... kanske får starkare apparat där... får se..
Men jag undrar jag över vänster öra.. hur "slank toner igenom"? Benledes antar jag? Eller fångar ändå cippen upp?
Jag blev förvirrad...  och kände att jag inte fick svar på frågor jag hade av den audionomen där.
Därför har jag bett om att jag ska få träffa läkaren som opererade mig, nästa gång jag ska till CI-teamet på Huddinge.
Jag har fått svar att dom hörsammat mitt önskemål. Så i Januari får jag äntligen krama om läkaren och tacka för att jag fått ett nytt sinne! Det kommer bli känslofyllt för mig! Och förmodligen även få svar på mina frågor - gött!

Idag har jag ringt FK. Jag undrar vart min handikappersättning tagit vägen? Det visade sig att de förmodligen satt in den på fel konto... ja ja, det är som det är. Bara å vänta på pengarna.
Lite FK i ett nötskal.

Värst vad jag låter gnällig. *S* Nej, men man skrattar bara åt det... jag skickade in lapp om kontoändring i GOD tid, ändå strulas det till... that´s the way it is med myndigheter. *S*

Lite uppdatering...


Nu var det ett tag sedan man uppdaterade igen... dags alltså.

Vad har hänt sedan sist då? Hmm.. funderar... *ler*

Sist skrev jag lite om att jag försökte använda hörapparaten på höger sida, mer och mer och försöka vänja mig
vid den. Jo det stämmer. Det gör jag fortfarande. Men idag åker den nästan på av automatik på höger öra.
Ibland kör jag bara hörisen på höger. Det verkar som att jag tar tid på mig att vänja mig vid just själva storleken på CI-t. Det är lite större än en höris... blir som en "mojäng" bakom örat. Det kan klia lite och kännas "lite tungt" bakom örat ibland.

Vet någon hur lång tid det verkligen tar att läka? Och om det ska vara en sådan "urgröpning" bakom örat egentligen? Det känns som värsta gropen... *S*

Jag har varit iväg på släktträff också ja... det var mkt trevligt å roligt. Men det var mkt ljud!
Svårt att hänga med i allting, inte optimala ljus-miljön heller, men försökte så gott det gick.
Jag tror dock att det blev lite för mkt för mig. Släktträffen slutade med att jag blev väldigt yr och kräktes. :(
För mkt intryck i kombination med att ätit konstigt och mkt god (och fet mat) kanske...
Kroppen är fortfarande känslig efter operationen, vilket jag lätt glömmer ibland och kanske överanstränger mig.
Jag har haft turen att inte ha så jätteont eller så. Var mest efter operationen som jag blev yr, och nu kom det tillbaka bara plötsligt...

Jag märker av min balans ibland att den inte är som den ska, samt tinnitusen, men i övrigt inte så värst mkt problem. Utan jag har kommit att bli fascinerad av den där manicken som kallas CI. Att det kan vara sådan skillnad på hörandet, även om det verkar plana ut... jag märker att jag få höja volymen mer och mer på CI-t nämligen.
Har svårt att hänga med också när någon pratar snabbt, samt i telefonen kan det vara svårare, men annars klarar jag mig rätt bra.

Det roliga är hur man kan tycka om CI-t... en del verkar tro att jag blivit normalhörande, men nej, nej. Det kommer jag aldrig å bli. Jag ser mig som gravt hörselskadad fortfarande. Jag märker att jag fortfarande har svårt å lita på vad jag verkligen får in och ta till mig det. Ibland måste jag nog våga lita på att jag faktiskt hörde rätt.
Det är kul när jag faktiskt HÖR tex när min man svarar "ja tack, jag tar gärna kaffe" utan att jag ser vad han säger, och jag frågar från köket där jag håller på att mäta upp vatten i kaffekannan! *LER stort*

Så det går framåt. :)

Jag hoppas på att snart få komma till Huddinge igen också och testa hörseln. Tänk, det måste vara första gången jag LÄNGTAT efter å få göra hörseltest haha!

En annan grej som är rolig är att jag tog en av "cipparna" och målade själv på, för att göra den lite personlig. Nagellack är bra till mkt! Men nån som har nåt tips på om man kan få cippen "mjukare"? Jag är inte duktig på att sy och den känns så plastig och hård ibland.

Ja vad mera? Jo, jag har börjat njuta av ljudböcker! =)
Det känns störthärligt att kunna göra det. =)

Bjuder på dagens skratt *S*


Ibland blir det roligt med CI-t! *S*

Bakom örat så har jag ju som en knapp eller en "cipp". Den sitter fast m.h.a. en magnet ju. I dag när jag skulle ta på mig hörisen så hittade jag inte det lilla batteri som finns, för att hörisen ska fungera..
Tänkte inte mer på det, utan tog ett nytt batteri..

När jag haft CI-t och hörisen på ett par timmar, började det värka lite bakom örat, precis vid "cippen".
Jag tog av CI-t efter ett tag och började asgarva!
Vid magnet satt nämligen hörisens lilla batteri! *S*
Jag lade CI-t, hörisen och batteriet (som jag alltid tar ur när jag inte använder hörisen), som vanligt i samma skål igår, när jag tog av mig dom.
Batteriet måste ha kommit för nära magneten och viiiiips, så satt det fast.

Inte konstigt att det kändes knöligt och värkte lite bakom örat! *fnissar*


Fladdermöss, tv, radio osv..


Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade igen. Bloggen kanske också har haft lite semester?
Vad har hänt på hörandet då?

Det rullar på... en liten utplaning känns på ett sätt, det känns inte som att jag varje dag hör nåt nytt ljud längre,
Men det var på sätt å vis väntat ju.

Vi har fladdermöss som kommer på kvällarna och jagar. Jag är osäker om jag hör dom.
Det ska tydligen vara väldigt pipigt och väsande ljud...

Ett annat ljud jag trodde var syrsor visade sig vara folk som pratar långt bort - alltså bakgrundsljud! *skrattar*
Det låter som det "knäpper" svagt och gnisslar litegrann.. svårt att urskilja vad som sägs, men att jag hör nåt iaf! Jisses amalia! Det har jag ALDRIG gjort på det sättet. *S*

Jag har nu varit på alla 4 inställnings-tillfällena också. Nu är nästa gång i augusti-september. Jag kan väl erkänna att det känns konstigt...
Jag har slarvat litegrann också att inte ha på CI-t direkt på morgonen - ajjabajja! Ju mer jag har det på, desto bättre. Men det kan faktiskt vara skönt med tystnaden ibland också. ;)
Jag kan ju välja! =)

Mitt höger öra har jag börjat använda hörisen på lite mer och mer, försöker lära hjärnan att kombinera höris-ljudet och CI-ljudet. Det_ÄR_fortfarande fantatiskt hur jag upplever skillnaden! Hörisen är mera dovare, CI-t tar in ALLT... tom minsta lilla prassel med löv..

Tv-n har jag svår att höra med bara CI-t.. likaså radio... det låter fortfarande rätt mkt Kalle-Anka eller går för fort iaf. Det underlättar att ha texten. Radio är bäst att lyssna på via webradio, då hör jag musiken bra iaf. Pratet och reklamen går sådär, bättre än bara "mikrofon-läge" iaf, eller ja, bara CI-t alltså...

Telefon går inte alls ännu. Jag har provat att ringa en gång, hörde svagt, svagt hur tonen gick fram, men det var nog tur att ingen svarade. :P

Så har jag även fått hem "skalen" till mitt CI, så jag har nu roliga figurer att sätta bakom örat. Min favorit är nog smiley-gubben hittills. =)

Och så har vi haft en vän här som också opererat CI. Givetsvis blev det en hel del snack om erfarenheter och så när vi träffades. Han har inte samma märke som mig, men det var ändock skönt att prata med nån som gjort samma slags operation.
Han varnade även mig för att dyka med CI-t. Tack å lov för att jag inte dök innan heller, tydligen så kan CI-t gå sönder av trycket. Men det är ingen förlust - att dyka är inte min grej alls. Gillar inte att få vatten i öronen snabbt. *S*

En annan grej jag fick veta är att när man kramas, om man gör på rätt sätt, så kan magneterna dras mot varandra - coolt! *fnissar*

Jag har även nu träffat min pappa och hans fru och mina två yngsta småsyskon, samt min farmor och farfar efter att ha fått CI. Pappa, hans fru och farmor lät precis som vanligt på rösten. Min farfar lät dock lite annorlunda.. vet inte exakt vad det var. Han pratade högt iaf, har han alltid pratat högt liksom? *S*

Min yngsta lillasysters röst är svårt att säga nåt om egentligen. Jag har aldrig hört den så bra egentligen, så det var rejält kul att känna att jag faktiskt hade lite lättare att höra vad mina småsystrar sa! *LER*

Så var det självklart roligt att få visa korten från operationen och berätta om CI-resan hittills utifrån den pärm jag har där jag samlat information etc.

Snart är dags för släktträff också. Misstänker att det kommer bli lite svårare att hänga med i allt prat, men spännande ska det bli att utforska läget.

Nu sitter jag och gissar vilken låt det är på "lugna favoriter.com"... jag har bara CI-t på, på slingan...
hmm... först trodde jag det var "Can you feel the love tonight" men sedan lyssnade jag lite till... och då tror jag nu att det är "That what friends are for"...

En liten inblick hur det kan vara. *S*

Uppdatering på ljudresan =)




I fredags träffade jag ju en vän jag känt länge och vars röst är känd för mig så att säga.
I fredags var första gången vi sågs efter min CI-operation och jag upplevde att jag hade
 lite svårare att höra min väns röst med bara CI-t, även om det gick.
Allra svårast var att höra vad min vän sa när vi satt i bilen.. hörs det olika i olika bilar, beroende på bilens märke och isolering eller dämpning?? *fundering jag fick upp nu när jag skriver*

Jag provade också att bara ha hörapparaten på höger sida ett tag,
men då blev jag faktiskt nästan störd på att inte höra nåt på vänster...
 se där... så övergick till att öva med CI-t. *S*

Lördagen - hmm... att åka buss var intressant. Likaså pendel.
 Susande ljud, nästan väsande som hördes... förmodligen nåt luftmostånd jag hörde,
eller när tåget ökade fart. Ett rytmiskt dunkande hördes också hela tiden.. rälsen?
På bussen var det också svårt att höra.. lite mera bullrig miljö.. pep mkt både på buss å pendel iofs...

Just det ja! Har även fått höra hur ett utryckningsfordon låter med CI-t!
Det lät väldigt snabbt "pip-pip-pip-pip" typ.. hög ton..

Mmm, söndagen - vet inte om det var så mkt ljud här egentligen.
Eller det är det ju egentligen hela tiden,
men jag kanske inte tänker på vilka ljud som kommer vilka dagar.
En sak jag provade var att hålla mobilen mot CI-t och ringa, men ingen svarade då jag ringde,
men jag hörde svagt hur kopplingstonen gick fram iaf... *LER*

Idag, måndag 5 juli:

Återbesök på Huddinge. Jag åker pendeln dit.
 Susar på pendeln och folk som pratar runt om..
hör det som ett evigt surrande pip-kackel ungefär... svårt att urskilja nåt specifikt ur gröten.
Stationerna som ropas upp hör jag lite svagt, men ändock...

Rulltrappan upp i Flemingsberg, jisses så den låter... knirr-knarr-knirr-knarr ungefär...
 går till en restaurang och käkar wok. Reagerar inget nämnvärt på ljud här,
mer än att CI-t är på ungefär...

Funderar lite på om jag upplever CI-t som rätt svagt, om en utplaning skett litegrann...
det kunde ju göra det enligt ingenjören, alltså att man först "chockar igång" örat lite..
och sedan planar det ut då hjärnan liksom vant sig lite... tycker att det är lite svagt, men ändock..

Går på toa, pappershanddukarna låter som vanligt... kissar...
 det låter roligt - ett låååååångt ljud på nåt vis.. *Skrattar*

I väntrummet är det en dam som efter en stund frågar mig om jag är nyopererad?
Jag svarar att jag relativt nyligen gjort min operation.
 Hon ser frågande ut och säger att hon inte hör. Jag börjar automatiskt teckna,
men hon säger att hon inte kan teckenspråk.
 Hennes sällskap hör att jag säger "3 juni" och skriver det på en tidning han har.
Hon säger då att hon opererades den 17e....
Det är inte så lång tid tills det är min tur, men vi hinner ändå skriva lite med varandra...
på en sådan där tavla med schablonpapper och när man drar ut tavlan så försvinner texten. Ni vet en sådan leksak som barn kan ha?
Innan vi skiljs åt får jag hennes visitkort och hon vill att jag ska maila. Kul! =)
Jag hoppas det gått bra för henne och går bra. Skulle tydligen kopplas in idag.
Jag skrev till henne: "Bli inte rädd, det piper, mkt".

Ja, sedan var det min tur. Jag fick först träffa ingenjören igen.
Tog upp mysteriet med att batteriladdaren bara laddar upp till en 3:a på batterierna
 (Ska vara 4a blinkningar då batteriet är fulladdat). Vi testade...
visade sig att när det blinkar till som en lampa typ första gången, så räknas det som en blinkning.
Jahapp... jag som missat den infon. *S*
Så allt är alltså lugnt! =)

Sedan var det att lyssna på pipanden igen, så att vi kunde höja eller sänka program i CI-t.
En del toner som jag inte reagerat på innan HÖRDE jag idag. *GLAD*
Det som är så roligt, roligt och UNDERBART är att även de ljusa tonerna kan jag antingen förnimma
och tom en del, höra. Jag som ALDRIG hört dessa bra alls.
Och senaste åren varit döv i diskanten. Ett bevis på detta var när ingenjören sände,
med en mikrofon som liknar en telefon typ *S*, ett väsande ljud,
väldigt diskant-betonat ljud, som var svagt.
Rent instinktivt kändes det som jag fick gåshud över hela kroppen...
och det kändes som det skärde sig i öronen... tvi vale!
Jag sa att "det där var diskant, det skär sig, det var otroligt pipigt, men jag hör det svagt"....
Fick beröm för en målande beskrivning och fick veta att förra gången jag varit där,
alltså tisdagen så hade jag INTE ens kunnat beskriva vad det var.
Hade inte reagerat på det! Jisses!
Men ingenjören sa att så är det... min hjärna vet inte vad det får in..
så är det känsel? Är det smak? Är det lukt? Etc etc...

Jag kände hur en tår letade sig ner där...
 skulle visa sig att det inte var första tåren denna dag...

Vi provade även att stimulera hörselnerven på ett annat sätt idag.
Innan har vi bara stimulerat hörselnerven med varje elektrod för sig.
Tydligen kan man även stimulera så man får mellan elektroderna också om man vill.
 Men jag upplevde det JÄTTEOBEHAGLIGT... Det lät verkligen "sssshssshsssssfffssssh"...
tänk er en mkt, mkt knastrig radio på HÖG volym, så jag bad om att få slippa ha det så ett tag...
 och det höll injengören med om. :)

Vi programerade sedan så att det som innan varit "starkt program",'
numera ligger som program 2. Därefter gjorde vi ett program som program 3,
som är lite starkare och det är detta jag ska köra med helst nu, det är lite "agressivare",
men blir det för jobbigt har jag ändå det program 2 som är svagare då.
 Program 1 är fortfarande T-läget (slinga), men den gjorde vi starkare.
Nu kan jag använda mp3:an! *LYCKLIG å tår nr 2 föll typ*

Efter besök hos injengören var det dags för att träffa audionomen igen...
men innan dess en kopp kaffe i väntrummet... "brrrrrrrrrrrrrrrrrrr" lät kaffeautomaten..
och ALLT lät mkt högre med lite mer diskant... men det är så jag fixar det och jag har ju volymen
att skruva ner med om det blir för jobbigt. :)

Nåväl, väl hos audionomen fick jag gå med till ett mätrum.
In i glasburen med mig och på med en kåpa för höger öra.
Dags för första hörseltestet med CI! Även om jag visste det skulle bli av,
så hade jag på nåt vis "nollat mig" för att inte ta ut nåt i förskott.

Döm av min förvåning! Där satt jag och tryckte å tryckte å tryckte å återigen,
tryckte på den där knappen man trycker på då man HÖR nåt ljud.
Och jag tryckte såväl på mörka som ljusa toner!
 Men jag ville ändå inte ta ut nåt i förskott...
 det kunde ju vara tinnitusen som spelade mig ett spratt?
Dock kunde jag inte låta bli att le.. och det från öra till öra!

Efter att tonaudiogrammet som det kallas var klart,
var det dags för att testa ordförståelse. Det var de där tradiga listorna igen...
 vet inte vilken det blev faktiskt....
Som vanligt blev jag full i skratt över "Lista X börjar strax, är ni färdig"...
"Nu hör ni..."...

Det jag hörde tydligast var just de meningarna.... sedan kom orden..
och jisses! Det var MKT svårare än att höra tonerna..
En del hörde jag tydligt och sa ordet direkt,
men mest kändes det som jag gissade ärligt talat.
Jag blev så full i skratt så till sist brast det och jag skrattade och sa "nu kan vi väl ändå sluta,
 det går inget bra det här", men audionomen körde iaf listan ut...

Efter att listan var slut fick jag veta mitt audiogram som audionomen kom med...
 hon satte sig på en stol mitt emot mig och jag fick själv se det...
jag kände hur klumpen växte i halsen och så trillade tårarna...
Från att ha legat på medelvärde på 110 och 116,5 till ett medelvärde med CI på 29dB!

Och efter att ha sett listan med orden, även om det var många gissningar och fel,
så visade sig ändå gissningarna vara på rätt liknande ord. M.a.o. logiska gissningar! =)

Dessutom fick jag veta att idag var det 24 procent rätt, och det var med CI,
men på 65 dB (decibel, dvs ljudstyrka), vilket klassas som normal samtalsläge...
Förra gången, utan apparat var det 18 resp 20 procent
(två värden, ett för vänster och ett på höger, vet inte vilket som är vilket),
och då hade det varit på 80dB (dvs förstärkning).
Så audionomen var NÖJD, men inte jag. Konstigt va? ;)
Hon tittade lite på mig, ruskade lite på huvudet...
och tyckte att "om jag säger att det är bra så lyssna är du snäll".
Då blev jag tyst och tog det till mig att i detta läget så ÄR det bra....

Jag har ju bara varit inkopplad 1 vecka...

Bara liksom... *S*






Kvinna blir man? *S*


Sitter å lyssnar på en av ljudböckerna jag lånat..

Först lyssnade jag utan CI och slingan och CM var även med och hjälpte mig så att vi så att säga - "kom rätt i boken". Då är det en kvinna som läser.

När jag sedan lyssnar med CI-t så låter det precis som en man som läser! *Skrattar*

NU FÖRSTÅR jag vad andra CI-bärare menar då de pratat om "Kalle-Anka-röst" och kvinnor som låter som män etc...

Övning ger färdighet dock. Det här med ljudböcker där jag samtidigt kan följa med i texten var faktiskt riktigt kul. Gick relativt lätt med just denna bok iaf att följa med i texten. En barnbok, hi hi. Den heter "Huset Hellmoores Förbannelse" och den var lite småroligt skriven.
Först presenterar en städerska boken och huvudpersonen, kommissarie Kleen *fniss* samt privatdektitiv D.E. Tektor. ;)


Daisy


Idag har vi varit i Nynäs ett bra tag. Åkte dit för att slippa oljudet då de håller på att riva golv och ha sig här hemma, pga att vi haft en vattenläcka i lgh..

Det kom ju också lägligt förresten! Ingen panik, allt på en gång liksom... nåväl, hörträning lär jag ju få om det nu ska till att bli fläktar för att det ska torka upp. Hoppas verkligen att det inte blir fläktar! Än har ingen fläkt kommit upp. *håller tummar*

Vi passade på att kolla in biblioteket i Nynäs också. De hade en jätteskön soffa där - djup och bred, perfekt för att sitta å småslumra i! ;)

Och så passade vi på att skaffa oss lånekort också, och så har jag fått låna hem Daisy! *ler* Lånetiden är en månad, så kan ha med .. hmm.. henne? näe, den... till Småland också. *LER*

Daisy är en speciell bärbar cd-spelare som man spelar s.k. Daisy-skivor i. Daisyskivorna är som en vanlig cd-skiva med en inläst bok på. Alltså som en vanlig ljudbok/talbok.

Skillnaden med en Daisyskiva och en Daisy-spelare (förkortas alltså "Daisy") är att med Daisy kan jag reglera hastigheten på skivan... med andra ord kan den som läser upp boken läsa väääääääldigt lååååångsamt eller också a´la heliumballongsröst! ;)

Jag fick en hysterisk skratt-attack då jag provade att lyssna förut på den bok jag lånat. Har lånat en barnbok faktiskt, eftersom audionomen på CI-teamet rekommenderade det. Barnböcker är ju oftast lite enklare skrivna, samt inte lika mkt text kanske som en vuxenbok.

Jag hittade första boken i serien "Vargbröder". Vilket ändå var en bok jag tänkt läsa/köpa. Så jag köpte även boken till idag (del 1 var troligen utlånad och jag vill ha boken också för att kunna följa med i texten).

I övrigt är det en månad sedan jag låg på operationsbordet idag... vad tiden har gått fort! *LER*
Jag upptäcker nya ljud hela tiden, men det tar ju tid. Det är en massa pipande. Men jag tycker inte direkt det är Kalle-Anka-röster som så många har beskrivit att man hör röster.

Däremot är musik svårast att höra fortfarande. Eller överhuvudtaget på slingan. Därför också Daisy kan vara så bra för att öva. *ler*

Vet inte direkt om nåt ljud annars är tydligare än annat. Det är svårt å veta hur mkt högerörat hjälper till.
På slingan hör jag ju bara med CI-t. Annars nu så har jag kört med bara CI och ingen höris på höger för att vänja mig vid just det ljud som blir med CI.

Det är en omställning. En höris är mera dovare än CI-t. Hörisen förstärker de rester man har kvar av sin hörsel upplever jag. CI-t tar in ALLT. Jag kan inte sålla... på gott och ont...

När man blinkar med bilen låter det tydligen... när man kysser varandra uppstår ett mysig ljud...
Pumpen till akvariumet surrar lite... när jag skriver på datorn knastrar tangenterna...

Ljudresan fortsätter....




Tadaaa... den första låt där jag svagt, svagt med CI och slinga hör ord blir..



... FLOTTARKÄRLEK med Snoddas! *Asgarvar*

Jo, det ÄR "tyvärr" sant!! Förmodligen så är dansbandsmusik eller dylikt lugnare musik och de kanske artikulerar mer då de sjunger, vad vet jag...

Jag hör även hårdrock rätt okej också, men denna var först.

Jag höll på att kissa på mig av skratt här, lite kul är det allt. Och jupps, innan nån hackar på min musiksmak - jag har blandad kompott på datorn. Dels för att jag jobbat med det jobbat med, dels pga att jag är all-lyssnare.

"Jag var ung en gång för längesen,
en flottare med färg.
Alla jäntor var som vax uti min famn.
I alla torp i alla byar
hade jag en liten vän,
ifrån Norderås till skiljet ner vid Berg

Haderianhadera, haderianhadera,
ifrån Norderås till Skiljet ned vid Berg.

Jag har spelat på mitt handklaver
för flottare vid ån.
Jag har spelat för små kullorna på Näs.
Jag har dansat över forsarna
med älvor och med rån,
medan daggen gått till ro på ängens gräs.

Haderianhadera, haderianhadera,
medan daggen gått till ro på ängens gräs."

http://www.youtube.com/watch?v=AXFzrMXKGkk

*Skrattar fortfarande*

Haderian hadera.... *flin*

Ännu mera ljud..




... mmm... det kommer ljudintryck hela tiden... å "aha-upplevelser"...

Jag själv kan känna skillnaden då jag säger "F" och "S" mot handen, audionomen visade mig... jag ser ju även skillnaden (det har jag gjort förut också iofs) då jag ser nåns mun... men hör jag skillnaden? Hmm.. njaäe, kanske inte ännu, men anar... mjo.. kanske... svårt å säga. Har ju ALDRIG hört skillnaden innan. Vad ska man då leta efter liksom... så är det med vissa ljud... man får ljudchocka hjärnan, MINST sagt! *S* Vänster öra får en chock typ... inte mina ord, är faktiskt ingenjören som sa så. *S*

En annan sak är det där kring ordet "chark" som jag tydligen uttalar rätt nu... *S*
Och sedan även att tangenterna knastrar nåt så in i... ja... mkt! när jag nu skriver... *S*
Och pendeltåget susar förbi, högre än förut. =)

Undrar hur thékokaren låter? Enligt en vän som också har CI tyckte hon att den lät som värsta jetmotor då hon fick sitt påkopplat...

Att kissa låter roligt... hehehe...

Inkopplingsdag nr 2...




... och många, många äro känslorna! Var iväg till Huddinge... träffade återigen ingenjören och audionomen. Blev idag höjning på CI-t så nu har jag ett T-läge, ett mellanläge och ett starkt läge att välja mellan. Och sedan då volymen som jag själv kan ändra på...

Idag var det hemskt mkt information som gavs... det var info om min egna CI, som hade kommit under dagen igår. Så nu går jag omkring med en guldbeige-färgad apparat bakom örat och är så stolt så! *LER*
Det var info om laddare, batterier, försäkringar, alla delar, tekniska grejer och lyssna på en massa pipande ljud igen och säga om jag hörde starkt, svagt eller lagom samt om det var skärande eller inte skärande ljud...

Ingenjören skyndar långsamt och pratar tydligt å bra! Det är jätteskönt för mig som gärna blir lite pinne-pinne å vill skynda på... det är ju så KUL, men också jobbigt! Många nya intryck! Ett nytt sinne ju!

Fick lyssna på ringsignaler idag med. Det blev tydligare än igår med det mesta.. men också mera pipigare/eko-känsla.. jag upplever det lite mer som störande än igår... men fortfarande är det inte jättebehagligt iofs, men inte skärande dock. Jag överlever! Envis sate som jag är.. men samtidigt gäller å skynda långsamt med... det var det här med balans! *S*

De ljud jag nu hör är att jag kan höra vad folk säger, men jag har hela tiden den där eko-känslan med mig... som ett litet "störande moment" ungefär.. har lärt mig att varje "eko-pip-känsla" är ljud...
Biltvätten lät fruktansvärd idag då CM körde in i den och skulle tvätta bilen! Hua, nästa gång stänger jag nog av CI-t!
En telefon som ringde på avstånd hörde jag idag... och blinkande lampor när en ambulans skulle köra ut... tänka sig, det har jag inte reagerat på innan! Är som en fyraåring som frågar mamma - "ä de?"... men det är ju så det går till! Man pusslar...

Ord som "log" och "låg" är svåra för mig att höra skillnad på... och en del ord visste jag inte ens fanns! Som chark.. det har jag hört "sjaak" eller som spelet, schack innan... men idag säger jag tydligen ordet som det ska uttalas...
Och vad sjuttsingen var ett so för nånting? Det har jag inte reagerat på innan... det har har för mig hetat "fjo" eller nåt sånt.. eller också just zoo... jag har varken sett eller hört bara "s" och "o"... men fått veta att det är en gris av kvinnligt kön som ännu inte fått ungar...

Det är verkligen en ljudresa! Audionomen testade massa listor idag med... och som sagt, ord som ligger nära i munnen eller liknande är svåra att höra skillnad på... men det tar sig..

Har även provat att höra på slinga... salsslingan i konferansrummet som jag fick prova att lyssna på var starkare än att höra via mp3-a... samma gäller med att plugga in slinga i datorn...
Vid det sistnämnda hör jag bara som en puls, antar det är takten som jag hör... lite småkul är att jag innan inte hört takt så bra, och nu tvärtom ungefär. *S*
Men VAD de sjunger är en annan femma.. det hör jag inte alls... trummor kan jag höra iofs... och jag hörde skillnad på "Fantasi", "4 sek" och "Oh ah just a little bit" iaf...
Just nu var den sistnämnda samt hårdrock lättare att höra LITE iaf... det andra känns mera än det hörs...

Efter besöket idag åkte vi och käkade på ett ställe och där hade dom musik på i bakgrunden. Den musiken hörde jag. Tydligen hör jag lättare på mikronfonläge än T-läge, intressant fenomen! Men dock rätt förväntat hos mig faktiskt. *LER*
Jag är ärligt talat, dock glad över att jag inte tog båda öronen på en gång, för då hade jag inte kunnat lyssna på musik alls och det betyder mkt för mig att kunna göra det... och sedan tror jag det hade blivit alldeles för mkt. Men jag ångrar INTE min operation, utan är supernöjd att jag gjorde den!

Efter vi hade käkat åkte vi direkt mot Nynäs. Jag somnade på vägen dit med CI-t på mig... och sedan var det då biltvätten.. *ryser vid minnet*
Sedan var det apoteket och där skulle jag bara hämta en tandkräm, men under tiden så hade det blivit min tur och jag hade inte hört "pipet" vid könr som klickade fram.. men däremot HÖRDE jag att kassörskan ropade "nr 124".. och hann på så sätt komma fram och betala mina varor. =0)
Och då var det ändå en hylla mellan så jag inte kunde se hennes mun! *wow!*

Efter Nynäs åkte vi hem och väl hemma blev det nog lite väl mkt för mig.. jag blev illamående och yr... förmodligen blev det en kombination av för lite sömn natten till idag samt druckit för lite i solen och värmen... samt även att ett recept på medecin jag tar hade uteblivit pga en miss, och att jag då fick hoppa den... men jag fick iaf i mig tabletten innan jag totaldäckade på soffan i nån timme. Nu mår jag bättre och sitter och lyssnar på knastret från tangenterna och övar på musik. =)


Inkopplingen




... skedde klockan 9.45. Jag var rätt så nervös. Men ingenjören var jättetrevlig och pratade lugnt och tydligt, och så hade jag även en teckenspråkstolk med, samt att CM var med. Det gjorde mkt!

Det har gått bra. Mitt CI fungerar! *wiiiiiiiiiiiiiiiiie* *GLAD*

Först gick ingenjören igenom hur man byter batteri och hur laddaren funkar, och så fick jag prova själv att göra det. Sedan fick jag veta att processorn kan programmeras i tre olika lägen och att det finns en volymkontroll och vad som är "normal-volym".
Fick därefter prova att själv hänga på mig processorn samt sätta dit "cippen" på rätt ställe på skallen. Det var lite pusslande att få dit allt på rätt ställe. En processor med tillhörande cipp väger lite mer än en höris.. men det gick bra till sist och vad FIN jag blev!

Den jag har nu är ju bara en låneapparat också eftersom "min" (jag lånar den med, men mera tillhörande mig hela tiden typ) processor samt cipp och tillbehör hade inte kommit ännu i ett paket från England, till Huddinge sjukhus, Karolinska, så därför får jag processorn i en färg och batteriet i en annan så länge under tiden jag lånar hi hi. ;)

När allt hängde på plats var det så dags att stimulera min hörselnerv igen... hua.. jag fick ont i magen där och då... riktigt rejält nervigt!
En ton kom. Jag fick säga om den var svag eller stark... obehaglig eller skärande osv... det var okej om jag upplevde den som obehaglig, men den fick inte skära. Det var ju svårt för mig, då jag inte visste riktigt vad jag skulle lyssna efter och då jag varit döv i ljusa toner ett braaaaaaa tag. Så jag satt där och trodde att jag inget skulle höra. Döm av min förvåning då första tonen kom och jag reagerade! Det var som en ton som kom i en viss takt...

Ibland var det svårt å veta vad som var tinnitus och vad som var ljud, men med hjälp av ingenjören och hur tonen kom i takt, kunde vi räkna ut då tinnitusen spelade oss ett spratt, eller när det var ljud jag reagerade på och jag reagerade!
Det är 16 kontaktytor som finns i min cochlea (snäckan i örat) och dessa stimuleras alltså... två av dom är dock avstängda nu eftersom det skärde sig när jag fick ljud där, men så kan det vara och man är olika känslig på olika ställen i cochlean fick jag veta. Jag frågade ju som tusen…
Ingenjören hade ett program på datorn. Såg ut som en euqaliser ungefär... så när allt var klart så ställde vi in tre olika lägen, ett svagt, ett mellan och ett högt läge. Dessa har jag tills i morgon, tisdag, då jag ska åter till Huddinge för att finjustera lite och ev fixa ett T-läge.

Det som hände mer hos ingenjören var att jag började gråta då jag pratade... min röst lät fruktansvärd! Inte alls som jag upplevt min röst innan, den lät nu mera gäll, elak och vass. Som en gammal kärrings! Fy! Men jag vänjer mig... för att gå och vara tyst hela livet, nej tack, det är inte jag! ;)

Tårarna var nog även av glädje ATT jag faktiskt HÖR nånting. Även om det är som ett eko eller puls eller pip vid varje litet ljud. Och varje ljud har olika "stick"/eko/puls.

Träffade även läkaren som kollade inne i örat och allt såg fint ut. =)

Och audionomen testade lite hur jag hörde. Vad jag hör med CI-t eller hur mkt jag hör med synen samt med höger öra är nog svårt att säga just nu, samt vad som är kombination. Men det tar tid. Det är jag beredd på och det känns framförallt KUL. Jag kunde urskilja att audionomen pratade norrländska. Jag som INTE har hört henne alls innan!

Sedan hörde jag CM när han gick.. hans sandaler lät "klapp-klapp" mot korridoren.. och vet ni? Det LÅTER då man bläddrar i ett dvd-ställ.. och pappershanddukar låter fruktansvärt... och att nysa lät för jäkligt! Samt att när jag skrattade så lät det konstigt... så lura mig för tusen inte! :P

Jag är mega-själa-glad över det här! Känner mig som en nyfödd... jag har påbörjat resan, välkomna kära ni att vara med mig på ljudresan!

*öppnar dörren till mitt tåg och släpper in den som vill?*

Tack för alla tankar etc förresten!


3v sedan...


Tänk vad tiden går!

Idag är det 3veckor sedan jag gjorde operationen på dagen.
Tryck-känslan i örat verkar ha gett med sig litegrann... jag har lärt mig vad som ger mera "tryck-känsla" och inte..

Tex känns det mer då man åker bil, när det blåser ute eller om jag är stressad så kan jag få mera tinnitus.
Intressant fenomen det där!

Det kliar inte lika mkt i örat längre, samt att sårskorpan också har lossnat. Nu kan jag duscha normalt igen! Det var underbart skönt att kunna tvätta håret ordentligt igen. Som jag har LÄNGTAT efter det!

I morgon är det midsommar - Glad midsommar på er allesammans!

Och på måndag kopplas jag in... wieeee... stort, spännande och nervöst också... undra VAD jag kommer höra...


RSS 2.0