Tadaaa... den första låt där jag svagt, svagt med CI och slinga hör ord blir..



... FLOTTARKÄRLEK med Snoddas! *Asgarvar*

Jo, det ÄR "tyvärr" sant!! Förmodligen så är dansbandsmusik eller dylikt lugnare musik och de kanske artikulerar mer då de sjunger, vad vet jag...

Jag hör även hårdrock rätt okej också, men denna var först.

Jag höll på att kissa på mig av skratt här, lite kul är det allt. Och jupps, innan nån hackar på min musiksmak - jag har blandad kompott på datorn. Dels för att jag jobbat med det jobbat med, dels pga att jag är all-lyssnare.

"Jag var ung en gång för längesen,
en flottare med färg.
Alla jäntor var som vax uti min famn.
I alla torp i alla byar
hade jag en liten vän,
ifrån Norderås till skiljet ner vid Berg

Haderianhadera, haderianhadera,
ifrån Norderås till Skiljet ned vid Berg.

Jag har spelat på mitt handklaver
för flottare vid ån.
Jag har spelat för små kullorna på Näs.
Jag har dansat över forsarna
med älvor och med rån,
medan daggen gått till ro på ängens gräs.

Haderianhadera, haderianhadera,
medan daggen gått till ro på ängens gräs."

http://www.youtube.com/watch?v=AXFzrMXKGkk

*Skrattar fortfarande*

Haderian hadera.... *flin*

Ännu mera ljud..




... mmm... det kommer ljudintryck hela tiden... å "aha-upplevelser"...

Jag själv kan känna skillnaden då jag säger "F" och "S" mot handen, audionomen visade mig... jag ser ju även skillnaden (det har jag gjort förut också iofs) då jag ser nåns mun... men hör jag skillnaden? Hmm.. njaäe, kanske inte ännu, men anar... mjo.. kanske... svårt å säga. Har ju ALDRIG hört skillnaden innan. Vad ska man då leta efter liksom... så är det med vissa ljud... man får ljudchocka hjärnan, MINST sagt! *S* Vänster öra får en chock typ... inte mina ord, är faktiskt ingenjören som sa så. *S*

En annan sak är det där kring ordet "chark" som jag tydligen uttalar rätt nu... *S*
Och sedan även att tangenterna knastrar nåt så in i... ja... mkt! när jag nu skriver... *S*
Och pendeltåget susar förbi, högre än förut. =)

Undrar hur thékokaren låter? Enligt en vän som också har CI tyckte hon att den lät som värsta jetmotor då hon fick sitt påkopplat...

Att kissa låter roligt... hehehe...

Inkopplingsdag nr 2...




... och många, många äro känslorna! Var iväg till Huddinge... träffade återigen ingenjören och audionomen. Blev idag höjning på CI-t så nu har jag ett T-läge, ett mellanläge och ett starkt läge att välja mellan. Och sedan då volymen som jag själv kan ändra på...

Idag var det hemskt mkt information som gavs... det var info om min egna CI, som hade kommit under dagen igår. Så nu går jag omkring med en guldbeige-färgad apparat bakom örat och är så stolt så! *LER*
Det var info om laddare, batterier, försäkringar, alla delar, tekniska grejer och lyssna på en massa pipande ljud igen och säga om jag hörde starkt, svagt eller lagom samt om det var skärande eller inte skärande ljud...

Ingenjören skyndar långsamt och pratar tydligt å bra! Det är jätteskönt för mig som gärna blir lite pinne-pinne å vill skynda på... det är ju så KUL, men också jobbigt! Många nya intryck! Ett nytt sinne ju!

Fick lyssna på ringsignaler idag med. Det blev tydligare än igår med det mesta.. men också mera pipigare/eko-känsla.. jag upplever det lite mer som störande än igår... men fortfarande är det inte jättebehagligt iofs, men inte skärande dock. Jag överlever! Envis sate som jag är.. men samtidigt gäller å skynda långsamt med... det var det här med balans! *S*

De ljud jag nu hör är att jag kan höra vad folk säger, men jag har hela tiden den där eko-känslan med mig... som ett litet "störande moment" ungefär.. har lärt mig att varje "eko-pip-känsla" är ljud...
Biltvätten lät fruktansvärd idag då CM körde in i den och skulle tvätta bilen! Hua, nästa gång stänger jag nog av CI-t!
En telefon som ringde på avstånd hörde jag idag... och blinkande lampor när en ambulans skulle köra ut... tänka sig, det har jag inte reagerat på innan! Är som en fyraåring som frågar mamma - "ä de?"... men det är ju så det går till! Man pusslar...

Ord som "log" och "låg" är svåra för mig att höra skillnad på... och en del ord visste jag inte ens fanns! Som chark.. det har jag hört "sjaak" eller som spelet, schack innan... men idag säger jag tydligen ordet som det ska uttalas...
Och vad sjuttsingen var ett so för nånting? Det har jag inte reagerat på innan... det har har för mig hetat "fjo" eller nåt sånt.. eller också just zoo... jag har varken sett eller hört bara "s" och "o"... men fått veta att det är en gris av kvinnligt kön som ännu inte fått ungar...

Det är verkligen en ljudresa! Audionomen testade massa listor idag med... och som sagt, ord som ligger nära i munnen eller liknande är svåra att höra skillnad på... men det tar sig..

Har även provat att höra på slinga... salsslingan i konferansrummet som jag fick prova att lyssna på var starkare än att höra via mp3-a... samma gäller med att plugga in slinga i datorn...
Vid det sistnämnda hör jag bara som en puls, antar det är takten som jag hör... lite småkul är att jag innan inte hört takt så bra, och nu tvärtom ungefär. *S*
Men VAD de sjunger är en annan femma.. det hör jag inte alls... trummor kan jag höra iofs... och jag hörde skillnad på "Fantasi", "4 sek" och "Oh ah just a little bit" iaf...
Just nu var den sistnämnda samt hårdrock lättare att höra LITE iaf... det andra känns mera än det hörs...

Efter besöket idag åkte vi och käkade på ett ställe och där hade dom musik på i bakgrunden. Den musiken hörde jag. Tydligen hör jag lättare på mikronfonläge än T-läge, intressant fenomen! Men dock rätt förväntat hos mig faktiskt. *LER*
Jag är ärligt talat, dock glad över att jag inte tog båda öronen på en gång, för då hade jag inte kunnat lyssna på musik alls och det betyder mkt för mig att kunna göra det... och sedan tror jag det hade blivit alldeles för mkt. Men jag ångrar INTE min operation, utan är supernöjd att jag gjorde den!

Efter vi hade käkat åkte vi direkt mot Nynäs. Jag somnade på vägen dit med CI-t på mig... och sedan var det då biltvätten.. *ryser vid minnet*
Sedan var det apoteket och där skulle jag bara hämta en tandkräm, men under tiden så hade det blivit min tur och jag hade inte hört "pipet" vid könr som klickade fram.. men däremot HÖRDE jag att kassörskan ropade "nr 124".. och hann på så sätt komma fram och betala mina varor. =0)
Och då var det ändå en hylla mellan så jag inte kunde se hennes mun! *wow!*

Efter Nynäs åkte vi hem och väl hemma blev det nog lite väl mkt för mig.. jag blev illamående och yr... förmodligen blev det en kombination av för lite sömn natten till idag samt druckit för lite i solen och värmen... samt även att ett recept på medecin jag tar hade uteblivit pga en miss, och att jag då fick hoppa den... men jag fick iaf i mig tabletten innan jag totaldäckade på soffan i nån timme. Nu mår jag bättre och sitter och lyssnar på knastret från tangenterna och övar på musik. =)


Inkopplingen




... skedde klockan 9.45. Jag var rätt så nervös. Men ingenjören var jättetrevlig och pratade lugnt och tydligt, och så hade jag även en teckenspråkstolk med, samt att CM var med. Det gjorde mkt!

Det har gått bra. Mitt CI fungerar! *wiiiiiiiiiiiiiiiiie* *GLAD*

Först gick ingenjören igenom hur man byter batteri och hur laddaren funkar, och så fick jag prova själv att göra det. Sedan fick jag veta att processorn kan programmeras i tre olika lägen och att det finns en volymkontroll och vad som är "normal-volym".
Fick därefter prova att själv hänga på mig processorn samt sätta dit "cippen" på rätt ställe på skallen. Det var lite pusslande att få dit allt på rätt ställe. En processor med tillhörande cipp väger lite mer än en höris.. men det gick bra till sist och vad FIN jag blev!

Den jag har nu är ju bara en låneapparat också eftersom "min" (jag lånar den med, men mera tillhörande mig hela tiden typ) processor samt cipp och tillbehör hade inte kommit ännu i ett paket från England, till Huddinge sjukhus, Karolinska, så därför får jag processorn i en färg och batteriet i en annan så länge under tiden jag lånar hi hi. ;)

När allt hängde på plats var det så dags att stimulera min hörselnerv igen... hua.. jag fick ont i magen där och då... riktigt rejält nervigt!
En ton kom. Jag fick säga om den var svag eller stark... obehaglig eller skärande osv... det var okej om jag upplevde den som obehaglig, men den fick inte skära. Det var ju svårt för mig, då jag inte visste riktigt vad jag skulle lyssna efter och då jag varit döv i ljusa toner ett braaaaaaa tag. Så jag satt där och trodde att jag inget skulle höra. Döm av min förvåning då första tonen kom och jag reagerade! Det var som en ton som kom i en viss takt...

Ibland var det svårt å veta vad som var tinnitus och vad som var ljud, men med hjälp av ingenjören och hur tonen kom i takt, kunde vi räkna ut då tinnitusen spelade oss ett spratt, eller när det var ljud jag reagerade på och jag reagerade!
Det är 16 kontaktytor som finns i min cochlea (snäckan i örat) och dessa stimuleras alltså... två av dom är dock avstängda nu eftersom det skärde sig när jag fick ljud där, men så kan det vara och man är olika känslig på olika ställen i cochlean fick jag veta. Jag frågade ju som tusen…
Ingenjören hade ett program på datorn. Såg ut som en euqaliser ungefär... så när allt var klart så ställde vi in tre olika lägen, ett svagt, ett mellan och ett högt läge. Dessa har jag tills i morgon, tisdag, då jag ska åter till Huddinge för att finjustera lite och ev fixa ett T-läge.

Det som hände mer hos ingenjören var att jag började gråta då jag pratade... min röst lät fruktansvärd! Inte alls som jag upplevt min röst innan, den lät nu mera gäll, elak och vass. Som en gammal kärrings! Fy! Men jag vänjer mig... för att gå och vara tyst hela livet, nej tack, det är inte jag! ;)

Tårarna var nog även av glädje ATT jag faktiskt HÖR nånting. Även om det är som ett eko eller puls eller pip vid varje litet ljud. Och varje ljud har olika "stick"/eko/puls.

Träffade även läkaren som kollade inne i örat och allt såg fint ut. =)

Och audionomen testade lite hur jag hörde. Vad jag hör med CI-t eller hur mkt jag hör med synen samt med höger öra är nog svårt att säga just nu, samt vad som är kombination. Men det tar tid. Det är jag beredd på och det känns framförallt KUL. Jag kunde urskilja att audionomen pratade norrländska. Jag som INTE har hört henne alls innan!

Sedan hörde jag CM när han gick.. hans sandaler lät "klapp-klapp" mot korridoren.. och vet ni? Det LÅTER då man bläddrar i ett dvd-ställ.. och pappershanddukar låter fruktansvärt... och att nysa lät för jäkligt! Samt att när jag skrattade så lät det konstigt... så lura mig för tusen inte! :P

Jag är mega-själa-glad över det här! Känner mig som en nyfödd... jag har påbörjat resan, välkomna kära ni att vara med mig på ljudresan!

*öppnar dörren till mitt tåg och släpper in den som vill?*

Tack för alla tankar etc förresten!


3v sedan...


Tänk vad tiden går!

Idag är det 3veckor sedan jag gjorde operationen på dagen.
Tryck-känslan i örat verkar ha gett med sig litegrann... jag har lärt mig vad som ger mera "tryck-känsla" och inte..

Tex känns det mer då man åker bil, när det blåser ute eller om jag är stressad så kan jag få mera tinnitus.
Intressant fenomen det där!

Det kliar inte lika mkt i örat längre, samt att sårskorpan också har lossnat. Nu kan jag duscha normalt igen! Det var underbart skönt att kunna tvätta håret ordentligt igen. Som jag har LÄNGTAT efter det!

I morgon är det midsommar - Glad midsommar på er allesammans!

Och på måndag kopplas jag in... wieeee... stort, spännande och nervöst också... undra VAD jag kommer höra...


2 veckor sedan idag...


Hej på er!

Ja, nu äntligen tar jag mig i kragen och börjar blogga lite... har fått tips av mina vänner som gjort CI att sätta mig ner och skriva ner mina tankar kring operationen, och tankar som kommer efter - och vad vet jag - tankar man hade före också kanske?

Hur som, jag har skrivit en operationsberättelse på 6A4-sidor, men det är bättre att ni som vill läsa den hojtar till.

Ja.. så vad har jag då för tankar efter att 2 veckor har gått?
Svaret är - många, men samtidigt inte så många... *Skrattar* Eller... klart man har tankar, men det kan ibland vara svårt att sätta fokus på vilka tankar...

Det här är STORT för mig.. gigantiskt... i december 2008 fick jag beskedet, en dag jag visste skulle komma förr eller senare - men var jag beredd mentalt? Det är frågan det...

Fick veta "döv med hörselrester", och det var inget roligt besked, för mig. Vet att andra kanske hade kunnat ta beskedet. Men för mig innebar det - vem är jag? Min identitet _ÄR_ hörselskadad! Inte döv med hörselrester!
Utredningen stannades av i Örebro.. och i april tog jag steget att skicka iväg ett trevande mail och fick svar direkt... bara det svaret fick mig att gråta... fanns det en chans? Sedan gick utredningen väldigt fort - den 6 april var jag där första gången och den 3 juni låg jag på operationsbordet. Det var nog rätt bra egentligen. Jag hann aldrig vrida och vända på saken för länge, lätt hänt annars tror jag.

För mig var det RÄTT beslut att låta mig opereras. Att få en chans att få hörsel tillbaka, och om det visar sig vid inkopplingen 28e juni att jag inte kommer höra nånting - då kanske jag brakar samman - biter ihop - och kommer igen. Jag har mina nära och kära omkring mig. Och jag har mitt teckenspråk. Jag VET att jag har gjort vad JAG har kunnat göra för att gå vidare, i mitt liv...

Jag ser CI som en avancerad hörapparat. En del finns inne i mig jämt och ständigt, men den delen funkar inte utan att "cippen" (den avancerade hörapparaten) används/bärs som en hörapparat på mig, med en "knapp" bakom örat. Jag kommer ALDRIG bli fullt normalhörande, men jag har en chans att kunna höra bättre - fortfarande med mitt teckenspråk, varför skulle jag lägga undan det för? Nej, nej, här tas det vara på ALLA resurser som kan tas tillvara på! ;)

Äntligen har jag gjort ett delmål i min väg - för min skull. Jag behövde det här för min skull. För att må bättre i kropp och själ..

Idag 2 veckor efter operationen är ärret rätt så okej, det kliar inte lika mkt längre eller ömmar på samma sätt. Jag går med en tejpbit som är sååå snygg såå (brun hudtejp) över såret. Fast en del behövs ingen tejpbit över, det ser ut att läka fint.

Jag har lite tinnitus på örat, eller också observerar jag tinnitusen mer än förut, då jag ju hade tinnitus innan med. Tror inte den blivit värre direkt. Sedan en tryck-känsla i örat. Men det går säkert över.
Nu väntar jag med spänd förväntan på inkopplingen den 28e! Det ska bli stort och spännande. =)

RSS 2.0