Inkopplingen




... skedde klockan 9.45. Jag var rätt så nervös. Men ingenjören var jättetrevlig och pratade lugnt och tydligt, och så hade jag även en teckenspråkstolk med, samt att CM var med. Det gjorde mkt!

Det har gått bra. Mitt CI fungerar! *wiiiiiiiiiiiiiiiiie* *GLAD*

Först gick ingenjören igenom hur man byter batteri och hur laddaren funkar, och så fick jag prova själv att göra det. Sedan fick jag veta att processorn kan programmeras i tre olika lägen och att det finns en volymkontroll och vad som är "normal-volym".
Fick därefter prova att själv hänga på mig processorn samt sätta dit "cippen" på rätt ställe på skallen. Det var lite pusslande att få dit allt på rätt ställe. En processor med tillhörande cipp väger lite mer än en höris.. men det gick bra till sist och vad FIN jag blev!

Den jag har nu är ju bara en låneapparat också eftersom "min" (jag lånar den med, men mera tillhörande mig hela tiden typ) processor samt cipp och tillbehör hade inte kommit ännu i ett paket från England, till Huddinge sjukhus, Karolinska, så därför får jag processorn i en färg och batteriet i en annan så länge under tiden jag lånar hi hi. ;)

När allt hängde på plats var det så dags att stimulera min hörselnerv igen... hua.. jag fick ont i magen där och då... riktigt rejält nervigt!
En ton kom. Jag fick säga om den var svag eller stark... obehaglig eller skärande osv... det var okej om jag upplevde den som obehaglig, men den fick inte skära. Det var ju svårt för mig, då jag inte visste riktigt vad jag skulle lyssna efter och då jag varit döv i ljusa toner ett braaaaaaa tag. Så jag satt där och trodde att jag inget skulle höra. Döm av min förvåning då första tonen kom och jag reagerade! Det var som en ton som kom i en viss takt...

Ibland var det svårt å veta vad som var tinnitus och vad som var ljud, men med hjälp av ingenjören och hur tonen kom i takt, kunde vi räkna ut då tinnitusen spelade oss ett spratt, eller när det var ljud jag reagerade på och jag reagerade!
Det är 16 kontaktytor som finns i min cochlea (snäckan i örat) och dessa stimuleras alltså... två av dom är dock avstängda nu eftersom det skärde sig när jag fick ljud där, men så kan det vara och man är olika känslig på olika ställen i cochlean fick jag veta. Jag frågade ju som tusen…
Ingenjören hade ett program på datorn. Såg ut som en euqaliser ungefär... så när allt var klart så ställde vi in tre olika lägen, ett svagt, ett mellan och ett högt läge. Dessa har jag tills i morgon, tisdag, då jag ska åter till Huddinge för att finjustera lite och ev fixa ett T-läge.

Det som hände mer hos ingenjören var att jag började gråta då jag pratade... min röst lät fruktansvärd! Inte alls som jag upplevt min röst innan, den lät nu mera gäll, elak och vass. Som en gammal kärrings! Fy! Men jag vänjer mig... för att gå och vara tyst hela livet, nej tack, det är inte jag! ;)

Tårarna var nog även av glädje ATT jag faktiskt HÖR nånting. Även om det är som ett eko eller puls eller pip vid varje litet ljud. Och varje ljud har olika "stick"/eko/puls.

Träffade även läkaren som kollade inne i örat och allt såg fint ut. =)

Och audionomen testade lite hur jag hörde. Vad jag hör med CI-t eller hur mkt jag hör med synen samt med höger öra är nog svårt att säga just nu, samt vad som är kombination. Men det tar tid. Det är jag beredd på och det känns framförallt KUL. Jag kunde urskilja att audionomen pratade norrländska. Jag som INTE har hört henne alls innan!

Sedan hörde jag CM när han gick.. hans sandaler lät "klapp-klapp" mot korridoren.. och vet ni? Det LÅTER då man bläddrar i ett dvd-ställ.. och pappershanddukar låter fruktansvärt... och att nysa lät för jäkligt! Samt att när jag skrattade så lät det konstigt... så lura mig för tusen inte! :P

Jag är mega-själa-glad över det här! Känner mig som en nyfödd... jag har påbörjat resan, välkomna kära ni att vara med mig på ljudresan!

*öppnar dörren till mitt tåg och släpper in den som vill?*

Tack för alla tankar etc förresten!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0